Inne i dimman
Tillbaka i Övik och har nästan hunnit landa efter en omtumlande vecka. Det är alldeles för mycket som tynger mina axlar. Jag är alldeles för virrig i huvudet och ser inte riktigt klart vägen fram.
Som tur är så är jag omringad av så mycket kärlek i mitt liv som hjälper mig att se klarare.
Har i dimman hunnit med att skriva anatomitentan som jag hoppas att jag klarar och även tagit en redig fylla. Skulle vara bara en mysig kväll i gullvik för att fira Anna som har fyllt år, sådär 4 timmar efter hon åkte lyckades jag och Rebecka dra oss till sängen så hela dagen idag har varit helt död. Hejhopp vad det kommer vara svårt att sova i natt..
Nåja, sovit dåligt har jag ju gjort förr!
Just nu önskar jag mig en riktigt fin vinterdag med hästplumsning, skoterkörning, pudersnö och varma mackor på en öppen eld.
Kommentarer
Trackback