Dancing where the evening fell, dancing in his wooden shoes

Så bra gick det för mig att sova, jag som bara skulle se färdigt Sex and the city. Men så hamnade jag här igen, för en gångs skull fortfarande i sängen med datorn i knäet. Jag säger som Rebecka sa, verkligheten kommer på nätterna. Men varför? Alla frågor som finns på dygnets vakna timmar blir ännu besvärligare när man lägger sig. När man ska kunna sova och hålla dygnet i skick.

Tänk om den där jäveln på axeln kunde vara till någon nytta någon gång och slå en klubba i huvudet när man la sig i sängen? Jag ärligt avundas min pojkvänn och min far, det finns nog inga som somna så fort. Innan dom har lagt sitt huvud på huvudkudden så snarkar dom nästan, har alla män det så enkelt? Eller är det bara de män jag känner som retas med mig?
Det finns mycket i min kropp och själv som jag skulle kunna ha god nytta av bara jag plockade den där jävla diciplinen ifrån lilltån och faktiskt använde den. Den finns väl dock inte på beställning alla gånger..
Mötet hos Gun idag var faktiskt väldigt givande och verkligen välbehövt. Kanske är det därför det finns så många tankar i huvudet ikväll?
Ärligt talat vet jag inte, egentligen det enda jag vet är att jag blir mer och mer säker att jag vill flytta till tävra för varje gång jag åker dit. Det är fruktansvärt mycket jobb där, men ändå (som även detta kommer ur Rebeckas kloka mun) så kände man ett lugn på gården. Det är dessutom ett mysigt område, dock dåligt med kompisar för framtida små knoddar. Ja det finns mycket att fundera på.. Om hjärnan kunde varva ner någon gång, men morgondagens plan är att köra så slut på kroppen att den bara vill dö och hoppas att jag får hjärnan är lika slut på då. Förhoppningsvis resulterar det i att jag också får somna innan huvudet når huvudkudden.
Nåja, för att min plan ska kunna funka så måste jag banka huvudet i väggen tills jag somnar nu.. suck vilken huvudvärk jag kommer att vakna med imorgon!
Oceans apart, day after day,
and I slowly go insane.
I hear your vocie on the line,
but it doesn't kill the pain.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0