blondinbylund

Ta mig bara tillbaka, detta var en bra dag. Nej en riktigt bra dag till och med. Det jag som var misslyckat var bara förbanden som inte var någonting att se. Men vi hamnade längst fram under det, och fick dra oss tillbaka just när konserten började. Kul hade vi ändå, konserten var suverän och Pitepåjka träffade vi. Jag vet, jag skriver helt meningslöst men jag är på en minnesresa just nu. Jag kan inte låta bli att le åt det hela när jag tänker på det. Skoterleden över gårdstomten, jag kan inte låta bli att skratta.

Det finns så mycket som får mig att minnas tillbaka och le, men vad har jag att blicka framåt som jag kan skratta åt? Just nu ser jag tunga veckor hela vägen fram till påsklovet. Hur kan man låta livet vara så tufft ibland och så enkelt andra stunder? nä jag ska nog bara sluta grubbla och försöka lära mig något på den här sanslöst tråkiga historialektionen.