And you always will be

Nu är det ännu en söndag. Tiden går fort när man har roligt, och ibland när man har tråkigt. Igårkväll var en trevlig kväll, i alla fall efter vi tömt två vinflaskor och några spritflaskor?! Var även ute på en mysig tur med Rebecka och en annan Camilla. Idag har jag dock varit ute på en ännu mysigare tur, red upp till vittsjön med Rebecka på Brian och Ompan så hade vi gjort varm choklad, mackor och lattebitar( dom köpte vi;)) Suuupermys!
Men jag har en hemlängtan som ligger och gnager. Det är inte det att jag misstrivs i Ö-vik utan jag saknar min mamma, pappa och framför allt min Ludwig, kära Ludde. Jag vaknade i natt med lyckotårar i mina ögon. Mamma och mormor hade köpt honom till mig i födelsedagspresent, så vaknade jag och ville bara börja gråta av det värkande hjärtat. Jag skulle göra vad som hellst för att ha honom här. Min kära kille. Jag skulle nog ärligt byta ut båda mina andra killar för Ludde men det finns inget jag kan göra och han är till salu för den rike. Tänk om jag hade varit rik och kunnat köpa min livs kärlek. Nä fy, nu måste jag sluta innan jag börjar gråta på riktigt...
Världens vackraste kille.....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0