There is nothing left to keep me here
Med kokande blod och alldeles för mycket skolarbete så kände jag att jag behövde blogga lite. Det måste nog vara bästa sättet att rensa huvudet litegran, att få skriva av sig.
Just nu är jag så förbannad att jag nästan spricker och jag vill mer än någonsin bara lämna Arjeplog och dess befolkning bakom mig.
Jag vill inte låta sista helgen innan sommarlovet bli förstörd, men så länge jag stannar vet jag att den kommer bli det.
Jag trodde att livet äntligen skulle börja visa sig från en bättre sida men jag hade helt klart fel. Så fort man börjat se ljuset så kommer någon/något och släcker det. Varför?!
En norsk buick från lördagens så kallade utställning på torget.
Kommentarer
Trackback
