just hold on to my love and you'll never be alone

Helgen blev inte som jag trott eller tänkte, det blev dock väldigt roligt! Fast jag hamnade inte med någon jag trodde och jag intog alldeles för stora mängder alkohol. Annars var det dock en bra helg, så jag tänker inte klaga. Jag kan inte minnas när jag mått så bra, så mycket. Det kändes otroligt skönt åka till Ö-vik, dock betydligt tyngre att åka hem. Tur att jag har världens finaste vänner och världens, absolut världens finaste pojkvänn!
Att kliva upp för att gå till skolan i morse kändes dock allt utom lockande, ännu mindre lockande när jag visste att jag inte skulle få se Rikard med typ två veckor. Så trött och less, men jag gav fan i allt som hade med skola att göra. Så vi åkte upp på toppen av Öberget, drog handbromsen och hoppade bak. Hann knappt lägga ner mig så sov jag som en barnrumpa i två timmar! Ojoj, inte alls bra enligt dexter men jag var nöjdare istället.
Känns dessutom lite spännande att komma hem ikväll, när toan har fått väggar och golv! Sen så kan jag inte klaga på mamma och pappas nya Opel Astra. Så just nu, för stunden känns det bra.
Men bara tanken på att jag har engelska och fysik innan jag får komma till stallet där vi ska prova på working equitation eller hur fan det nu stavas!

Nä, dagen har inte råd med mer skolk, så det får bli att springa upp till Fredrik och fysik b! :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0