En tung väg kvar
Tänk att allt närmar sig med megakliv, usch. Imorgon är sista dagen på sommarlovet. Ja det som återstår då är ju bara helgen och inte ens då är jag ledig. Jag ser fram emot att äta lite kött på lördag, riktigt efterlängtat! Vi ska nämligen fira att farmor fyller 70 den 25e och sen fyller nästa farmor den 28. Det är mycket "kalas" nu och lite mat. Men det går och det går framåt. Varje gång jag ställer mig på vågen ler jag och jag känner mig bättre och värdigare för varje dag som går. Egentligen är det sjukt att något sådant ska kunna förstöra så mycket av ens liv och fick jag bestämma skulle ingen behöva känna som jag kände när jag såg mig själv eller visste att någon annan såg mig själv. Ändå kanske jag inte har varit den största men ofta känts så. Som sagt är det på väg åt rätt håll! :)
Jag längtar tills Rebecka kommer sig till Arjeplog. För jag har en plan, eller jag har nog väldigt många men få hon går med på!, men det är ingen i arjeplog som har en någorlunda bra kamera att låna ut? :)
Mina dammiga pärlor, den röda fick jag av Rebecka. En vän vet vad man önskar sig ;D
