Stoppa inte köttbullar i näsan, Mikaela!

Har inte orkat blogga, och just nu finns det ingen anledning till det. Livets enda anledning att leva är mat, och den har ja så gott som gett upp. Dags att gråta!
Har i alla fall ätit mitt första mål mat och kan knappt bärga mig till lunch imorrn, patetiskt. jag lever för mat?


MUMS!

Btw, jag tänkte bara att Mikaelas hjärncell kunde behöva lite upplysning och min vardag lite upppiggning, därav rubriken.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0