På baja-majan ska jag skita ut alla mina bekymmer.

Ikväll har det väl inte hänt så mycket egentligen. Det enda som skiljer denna kväll från alla andra är att jag varit in till arjeplog. Desto mer jag åker in, desto mer vill jag härifrån.
Trots att det är supervackert, så vill jag bara dra. Någon brukar säga skitsnack, svek, lögner och hat, arjeplogs vardagsprat.
Det stämmer otroligt, iof stämmer det nog överallt, men jag märker det så otroligt mycket här och nu att jag snart går i bitar. Så jag sitter och tröstar mig med Björn Rosenström, klart en av de bästa, innan jag ska sova ensammen i natt igen.
Ensammenheten. 

Dårarna får stanna hemma.
Tårarna får stanna hemma.
Det brinner i mitt hjärta.
Det brinner i min själ.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0